mittlivsomrebecka

Ibland är jag trött på alla ups and downs,
I bland är jag så otroligt trött på att få svakor,
Det händer inte ofta men i bland blir det bråk, ibland blir man osams,
Ibland känner jag att jag bara vill skrika så jävla högt på någon,
Ibland skulle det vara så skönt,

Jag är så tacksam för att sara åkte runt med mig i går,
ATt jag hann lugna ner mig inan jag åkte hem igen,
Det var så skönt att kunna skrika ut sin ilska på någon anan,
Som förövrigt hade fullt upp med att köra.

Jag älskar min lilla familj mer än allt annat,
Jag kan ofta känna den känslan jag fick när jag fick dom på bröstet första gången, när jag tittar på dom.
Med Linnéa kändes det helt magiskt,
Som jag glömde bort hur man andades, Jag kunde inte göra något förutom titta på min vakra tjej,
Det fanns inget annat än henne,
När Jennifer kom fick jag en helt anan känsla, Visst kändes det lika magiskt, Men det vra inte samma overklighetskänsla, utan som att, det var just henne vi skulle få, att nu var våran familj hel,,
Med linnea kunde jag tänka, tänk att det var just hon som kom,
Men med jennifer är det, Klart det är hon,
När hon låg på mitt bröst var det så självklart,
Att det var meningen att hon skulle komma, att det var den sista puzzel biten,
Kanske har det med hur sjukt snabbt och lätt jag blev gravid med henne,

Igentligen är det undligt hur livet kan förändras,
Jag och joakim träffas och huxflux så har man två barn.
Två underbara tjejer som betyder allt för mig,


Det jag vill komma till är, att även om man har jobbiga tider,
Så kan det kännas så rätt när man är med någon,
Och känns det rätt, så är det väll så.